I läsfåtöljen - lucka 24 - Intervju med Gunilla Kindstrand

God jul kära bokvänner!

På julafton har vi finbesök i läsfåtöljen. Där sitter ingen mindre än Gunilla "Röda rummet" Kindstrand, kulturjournalist, författare och numera chefredaktör för Hälsingetidningarna. Gunilla och jag bokpratat i Helgas bokcirkel under hösten om Kontorsninja och Vägen mot Bålberget. Det har varit jätteroligt att diskutera böckerna med bokcirkeln och jag önskar att den fortsätter efter nyår! 

Hoppas att du sitter bekvämt i läsfåtöljen. Om vi börjar från början. Hur startade ditt intresse för böcker?

I samma stund som jag insåg läsningens vidunderliga möjligheter, dvs när jag var sådär fem år.

Vad tycker du om att bokcirkla på nätet?

Det är svårt eftersom kommentarerna kommer i olika tidsplan. Jag försöker nu förstå hur man skulle kunna göra diskussionen tydligare. Det ger ett stort mervärde till läsningen när cirkeldeltagarna formulerar sina iakttagelser. Det blir mer omsorgsfullt i text än i prat. Det finns möjligheter att verkligen fördjupa trådarna, men det kräver en sorts samtalsdisciplin.

Kan man prata sönder en bok? 

Det är möjligt, men för mig fungerar inte läsning så.

Hur tolkar du dagens stora intresse för bokcirklar?

Att det finns ett behov av reflekterande rum i en samtid som är hysteriskt nu-centrerad.

Samtidigt som det finns ett stort intresse för bokcirklar visar forskning på att vi läser allt mindre i dagens samhälle. Det är svårt att övertyga om böckers goda inverkan utan att låta mästrande, tycker jag. Har du något förslag på hur man kan väcka nyfikenhet och förmedla kärleken till böcker till någon som inte tycker om eller är ovan att läsa?

Till en del är det väl så att framför allt unga människor får sitt behov av medryckande berättelser tillfredsställt på andra vis – via film, serier, spel … Det uppstår emellanåt en trist moraliserande ton i diskussionen om läsning. Men att läsa är ju också en sorts subversiv verksamhet, eftersom bra litteratur kan underminera fasta föreställningar och skaka gamla överenskommelser.

Som du vet gillar jag speciellt böcker som får en att må bra.Har du något boktips till mig?

Lena Anderssons roman Egenmäktigt förfarande. Den är intelligent, rolig, smart konstruerad och skärper tanken på ett vis som får läsaren att, ja - må bra.

Slutligen: HUR var det att arbeta med Röda rummet? Vad skulle du vilja ha med i Röda rummet om programmet sändes i dag?

Oj, vilken oväntad fråga! Vi var en jämförelsevis liten redaktion (i Sundsvall) som gjorde programmet och vi gillade att jobba med varandra. Den sista frågan passar jag på. Bra TV-program kräver en annan sorts förberedelse än den jag är mäktig i denna stund.

Tusen tack för pratstunden Gunilla! Jag hoppas du får en skön julhelg med många läsupplevelser! 

I läsfåtöljen - lucka 21 - Jag ringer mina bröder

I läsfåtöljen i lucka 21 sitter bibliotekarien Hanna Johansson, som är projektledare för Bokcirklar.se och boktipsar oss om Jag ringer mina bröder av Jonas Hassen Khemiri.

" Det är en berättelse som handlar om vår samtid, som skildrar en händelse som skakade ett hel stad och ett helt land ur en ung människas perspektiv. Den unge huvudpersonen är förvirrad och orolig, och hans totala förvirring blir också läsarens eftersom Khemiri återger den så väl.
Dessutom älskar jag Khemiris språk, hur han lyckas få ett vardagligt språk att låta både vackert och dramatiskt. Och hans sätt att berätta en historia, att på ett litet utrymme, utifrån en händelse, ett dygn, en stad och en karaktär lyckas säga något om hela världen.
Jag ringer mina bröder är en kort roman som säger så mycket. Jag tror dock inte att jag förstår allt som står i boken, allt som huvudpersonen tänker och allt som Khemiri vill berätta. Därför är det en mycket bra bok att läsa och samtala om tillsammans med andra, vilket passar utmärkt att göra på läsarsajten Bokcirklar.se… Vi ses där!" 

Tack Hanna för boktipset! Jag älskar ett Ett öga rött och har extra anledning att ta tag i Jag ringer mina bröder eftersom Jonas Hassen Khemiri eventuellt kommer till ett bibliotek nära mig i vår. Då ska jag passa på att tacka honom för talet han höll under prisceremonin på Stockholms stadsbibliotek där både han och jag fick ta emot fina utmärkelser. Jag fegade ur just då vilket jag ångrar djupt! 

Tävla om en kortlek för boksamtal till din bokcirkel!

En kortlek för boksamtal har jag tänkt fixa någon gång, men nu vet jag att det redan finns bra sådana! Sanoma Utbildning ger ut Zick Zacks boksamtalskortlek som innehåller 54 frågor och går att använda tillsammans med vilken bok som helst.

Det är många som tror att det är krångligt och svårt att prata böcker i en bokcirkel, men så behöver det inte alls vara. Speciellt inte om man har frågekort till hjälp. Jag gillar de här korten för att de ställer många, men ganska lätta frågor. Om jag har förstått saken rätt är korten framtagna för att användas i skolan, men korten passar lika bra att använda i en bokcirkel för vuxna. 

Några exempel på frågor: 

Säg fem föremål som symboliserar bokens handling. Förklara hur föremålen hör ihop med handlingen? 

Vem i boken skulle du vilja ha som vän? 

Vilken person i boken påminner mest om dig? På vilket sätt? 

Jag har två kortlekar som jag tänkte att ni kunde få tävla om. Nu när jag ska driva Enbokcirkelföralla skulle jag behöva hjälp med en ny slogan. Tex "Enbokcirkelföralla - läsklubben för boknördar" Skicka in ditt sloganförslag senast 5 januari (framflyttat datum). Jag väljer ut de två som jag tycker bäst om. Börja klura så kan kortleken bli din! 

ELLER...eftersom många har hört av sig och tyckt att det var svårt att komma på en slogan:
Svara på 3 snabba frågor: 
1. Nämn dina tre favoritbloggar
2. Vad gillar du bäst med Feelgoodbibliotekariens blogg? 
3. Vad skulle du vilja läsa mer om på min blogg? 

Vill du inte skriva svaret här i bloggen kan du maila mig på anettehelgesson(snabela)hotmail.com

I läsfåtöljen - lucka 10 - Buddenbrooks

På Nobeldagen hittar vi ingen mindre än Årets bibliotekarie Sara Hagström Andersson i läsfåtöljen! Jag tänkte att efter Sara fick det fina priset av Svenska Akademien så passar det extra bra att just hon boktipsar på Nobeldagen. Är månne Sara själv inbjuden till Festen? 

Saras boktips: 

"Bra julläsning räcker länge!

Därför rekommenderar jag Buddenbrooks av Thomas Mann som är en levande och underhållande skildring av en familjs uppgång och fall." 

Sara är inte bara bibliotekarie - hon är bokbloggare också! I somras bokcirklade vi tillsammans i lokalradion och gästbloggade ihop på Bokcirklar.se. Vi ställde diagnos på varandra genom en titt i våra bokhyllor. Så är du nyfiken på vad som gömmer sig i bokhyllor...

Helgas bokcirkel läser Vägen till Bålberget

Alldeles lagom till Helgas andra bokcirkel om Vägen till Bålberget startat hittar jag ett långt reportage om författare som skrivit episka berättelser med kvinnor och historia i fokuset i Vi Läser. 

Therese Söderlind säger där att hon blandar perspektiven mellan 1600-talet och 1900-talet för att belysa medlöperiets mekanismer. En intressant tanke att ha med under läsningen tycker jag. Annars ska jag inte läsa så mycket mer OM boken innan jag själv har läst hela. I morgon får jag börja på att läsa nästa avsnitt. Du är välkommen till Helgas bokcirkel du med! 

Bland Vi Läsers episka guldkorn hittar jag några av mina favoriter: Den tionde sånggudinnan, Glasfåglarna, Målarens döttrar. 

Bokcirkel i radio om Livet efter dig

Livet efter dig av Jojo Moyes ligger fortfarande högt upp på prispallen på landets försäljningslistor. Det förvånar mig inte alls. Det är en sån där bok som griper tag, fastnar och stannar kvar. Länge.

I våras bokcirklade vi om boken på BokSPAningshelgen på AlftaQuren och det fanns mycket i boken att samtala om.

I somras blev jag tillfrågad om jag ville vara med och bokcirkla i P4 Gävleborg. Jag tackade ja bara för en period, eftersom det krävdes att jag reste till Gävle en gång i veckan. Jag ångrade mig nästan när jag fick höra att den andra bokcirkelboken var just Livet efter dig. 

Som tur var finns samtalen kvar på nätet. Jag får väl lyssna på dem medan jag otåligt väntar till november då Moyes nya bok, Sophies historia, kommer ut. 

Bokcirkel om Liknelseboken på Bok- och berättarscenen

Någon gång i början av sommaren fick jag frågan från Bokcirklar.se om jag ville vara med och bokcirkla på Bok- och Biblioteksmässan. Jag var snabb att tacka ja. Nästan lite för snabb för det var ingen lätt bok som vi skulle läsa. Liknelseboken  - en kärleksroman lät ju bra och Enquist har jag varit nyfiken på länge. Efteråt hade jag en dubbel känsla för boken. Den var både svår att förstå sig på samtidigt så tyckte jag om det där som inte gick att ta på. Att det är det som inte står i texten som är det viktiga. Det dubbla. Det svårfångade.

- "Du måste läsa Ett annat liv innan du läser Liknelseboken", sa en klok kollega till mig. Jag är glad att jag lydde hennes råd. För utan att ha läst Enquists biografi skulle jag knappt ha fattat någonting av Liknelseboken. Nu hann jag lyssna på Ett annat liv under sommaren, med författaren själv som uppläsare. Vilken berättare och vilken berättarröst! Vilket härligt språk! På kuppen blev jag nästan lite kär i denne kloke, humoristiske och självutlämnande man. 

I båda böckerna finns kärleken till berättandet med. Hela sin barndom blev Enquist itutad att det var syndigt att läsa annat än bibeln. Ändå växte han upp och blev en berättare. Hans pappas notesblock, med de nio utrivna sidorna har en central plats i böckerna. Hade han ändå ärvt sin berättar-ådra från fadern? Min tolkning av Liknelseboken är att den, som också består av just nio liknelser, är lite som notesblocket. Utrivna sidor ur livet, samlade i en bok om kärleken. Något att lämna efter sig.

Enquists budskap? Meningen med livet är kärleken. Kärleken till livet, kvinnan, vännerna, språket och berättandet. Är det inte det, som han vill förmedla och skicka vidare för sina vänners räkning, de som står på andra sidan stranden och väntar?

När vi bokcirklade om Liknelseboken hade vi olika åsikter om det var en bok om kärlek, åtrå eller döden. För mig handlade den mer om livet och kärleken än döden. 

Precis innan jag lämnade Bokmässan såg jag P-O Enquist i folkvimlet. Det var som pricken över i:et. 

Det var roligt att prata om boken, även om jag tyckte att den var lite svår. Boksamtalet på mässan filmades och jag kommer att lägga till länken till filmen senare. Tills dess: Läs Enquist när du behöver livsvisdom förpackad med en lågmäld humoristiskt ton. 

Jag är med i Helgas bokcirkel

Jag har blivit inbjuden av självaste Gunilla "Röda rummet" Kindstrand till den nyastartade Helga-bokcirkeln på HelaHälsingland.se. Det känns stort och jätteroligt!

Det blir lite knäppt när man träffar en person som man sett upp till och som man bara sett genom tv-rutan tidigare. Det är som att man känner personen redan. Så var det med Gunilla. Eller så var det våra litterära väsen som möttes.

I alla fall så träffades vi i bokcirkeln i tisdags kväll på Ljusnans redaktion i Bollnäs och pratade ihop oss. Mycket trevliga deltagare och jag tror att jag kommer att trivas alldeles utmärkt.

Helgas bokcirkel kommer att finnas digitalt på HelaHälsingland.se så att vem som helst kan komma med och bokprata.

 

Den första boken vi tar oss an är Kontorsninja av Lars Berge. Jag läste om boken någon gång redan i våras och blev intresserad. Nu har jag läst de första 40 sidorna och ser direkt att jag kommer att gilla den.

Vi kommer att ha följande lässchema:

Fram till 20 september: sid 5–72
21 till 27 september: sid 72–133
28 september till 4 oktober: sid 133–198
5 till 18 oktober: sid 198–269

Häng gärna på!

Bokcirkel om Samartins pilgrimsböcker - Senor Peregrino och La Peregrina

När jag läste La Peregrina träffade jag på Västmanländskan som också gillar Cecilia Samartins böcker. Nu har vi startat en Samartin-bokcirkel tillsammans på Bokcirklar.se dit alla som vill är välkomna!

Jag hoppas att Cecilia Samartin, som har sålt fler böcker än Dan Brown och Stieg Larsson i Norge, nu med sitt besök vid Bokmässan, får den uppmärksamhet hon och hennes böcker förtjänar, även här i Sverige.

Har du inte läst något av henne och blir nyfiken kommer jag snart att lotta ut Samartins böcker Senor Peregrino och La Peregrina här på bloggen. Håll korpgluggarna öppna!

I sommar har jag gästbloggat på Bokcirklar.se

Den här sommaren har verkligen varit god vad gäller bokcirklar för min del. Förutom att bokcirkla i radio har jag varit gästbloggare på Bokcirklar.se tillsammans med min nygamla vän/kollega Sara/Hermia. Vi försökte oss på att duoblogga, dvs att vi bloggade båda två, dagarna efter varandra, utifrån samma ämne. Det var bra att ha något att hålla sig till, att man visste vad man skulle skriva om och samtidigt var det kul att ha någon att bolla med.

Både Sara och jag tyckte att det var kul att jobba ihop och vi skrattade en hel del när vi spånade fram inläggen. Förhoppningsvis tyckte några av läsarna också att våra inlägg var roliga...eller intressanta...eller åtminstone inte dötrista :-) Avgör själv!

• Vi startade med att ställa en diagnos på varandra utifrån våra bokhyllor. Vem är Sara? Vi tittar i hennes bokhylla.
• Sedan räknade upp fem sommarminnen/sommarböcker. 5 höjdare - sommarläsning
• Skrev om olika sorters bokcirklar. Vem vill du bokcirkla med? 
• Om Feelgood - Så klart! :-) Man får en härlig känsla av att livet är... stort på något vis
• Som de bibliotekariesjälar vi är ville vi få med biblioteket och vi skrev om hur vi blev bibliotekskramare. Därför blev jag en bibliotekskramare.
• Båda är vi intresserade av noveller och skrev ett inlägg om det. Nåväl. Novell! 
• Som avslutning försökte vi vara lite lustiga och skrev om Pest eller kolera för boknördar. 

Saras inlägg hittar ni på Bokcirklar.se.

Framåt hösten ska jag ta mig an två nya och spännande bokcirkelutmaningar. Mer om det senare...

Om att bokcirkla i radio

Under tre veckor i sommar har jag varit med och bokcirklat om boken Stål, av Silvia Avallone, i P4 Radio Gävleborgs program Eftermiddag. De andra i bokcirkeln av Sara Hagström Andersson/Hermia Says/Årets bibliotekarie 2013 och Sara Pehrsdotter som är kulturredaktör på Gefle Dagblad. Programledare var Linnea Johansson, som förberedde frågor till varje träff. Vi läste en del av boken till varje måndag när vi träffades i Gävle.

Det var jättekul att bokcirkla på det här sättet. Samtidigt var det frustrerande att bara få läsa en bit av boken i taget. Den var ju så bra att jag ville läsa hela i ett svep!

Jag har alltid närt en dröm om att arbeta med radio och tyckte att det var intressant att få prova på och samtidigt få en glimt av hur det fungerar. Det var en rolig erfarenhet, även om det alltid är jobbigt att höra sin egen röst utifrån. Självkritisk som jag är så inser jag också att jag måste träna på att följa en tanketråd hela vägen till punkt och inte sluta mitt i. Men den som lever, hon lär. Jag är glad över att jag vågade hoppa på den här möjligheten.

Vill du lyssna på hela bokcirkeln så finns avsnitten här:

Första träffen - I hettan av ett stålverk.
Andra träffen - Bokcirkeln om hotad vänskap i fattigt Italien.
Sista träffen - Final på bokcirkeln.

Mina tankar om hela boken kommer i ett senare inlägg.

Boksamtal ute på P4 Gävleborgs tak

Så här glada var Sara och jag efter att vi hade bokcirklat på P4 Gävleborgs tak. Med måsar och motorcykelljud i bakgrunden samsades vi fyra stycken om en mikrofon. Den här gången pratade vi om den andra delen i boken Stål.

På måndag 8 juli kl. 15.30 är bokcirkelns sista träff. Men sommarbokcirkeln om boken fortsätter fram till i början av augusti.

Nu är jag så nyfiken på bokens sista del! Hur ska det gå för Anna och Francesca?!  Vad tyckte du om boken?

Sara och jag sommarbloggar på Bokcirklar.se - presentation utifrån våra bokhyllor

Nu har Sara och jag startat vår stereobloggning på Bokcirklar.se. Vi har spånat ihop några gemensamma teman som vi båda kommer att skriva utifrån. I våra första gästinlägg presenterar vi varandra utifrån våra bokhyllor, ungefär som i radioprogrammet Min bokhylla.

Sara skriver bland annat så här om mina boktravar: "Jo, jag ser en kvinna med näsa för det aktuella, som har stor koll på bokutgivningen. Men så har hon också för vana att slita Svensk bokhandels katalog, där förlagen presenterar säsongens böcker, direkt ur brevbärarens händer."

Jag gör avslöjanden om Sara och skriver bland annat så här: "Bridget Jones dagbok och en Marian Keyes!! Några feelgoodböcker har smugit sig in. Tydligen ligger den på makens del av bokhyllan, skyller hon ifrån sig. :-)  Sara läser faktiskt lite av varje och är en tjej som gillar det goda och roliga här i livet, men det är inget hon skyltar med. Innerst inne är hon barnslig och älskar Pixi-böcker, som jag är övertygad om står gömda bland tegelstenarna. Det är nog det mest skämmiga jag kan avslöja om Sara. Annars är hon som en bibliotekarie är mest; det vill säga nyfiken, ordningsam, lyhörd och en demokratins tjänarinna."

Stål, vinnare, katter och sex

Just nu pratar vi om katterna i boken Stål i sommarbokcirkeln på Bokcirklar.se. Katterna i boken är långt ifrån så söta som kissekatten på bilden här bredvid...snarare tvärtom. Men vad betyder katterna i boken? Är de en bild för livet i Stalingrado? Hur tänker du kring det?

I annan nystartad tråd kommer vi att prata om de bästa vännerna Anna och Francesca, deras relation till sina kroppar och blickarna de drar till sig. Det och mycket annat kommer vi att diskutera under sommaren. Kom med du också!

Jag lovade ju tidigare att lotta ut tre exemplar av boken. Jag har nu dragit tre förhoppningsvis glada vinnare av Stål i fickformat.

Grattis till vinnarna!
Anna som bloggar på Annas bokprat
Katarina Hjälmheden som bloggar på Som en sandkorn
Eva Rydinger Jansson vars blogg du hittar här.

Hör av er till mig med adress så ska jag se till att böckerna snart anländer i era brevlådor. Ni kan maila mig på anettehelgesson(snabela)hotmail.com

Ps. Måste testa och göra som Enligt O och stoppa in ordet sex i rubriken och se vad som händer ;-) Ds.

Bokcirkel om Stål - första delen - bästa vänner

Bokcirkeln i P4 Gävleborg, som jag medverkar i, startade i måndags. Vi talade om den första delen av boken Stål av Silvia Avallone. Två måndagar till kommer vi att träffas och fortsätta att prata om boken. Vill du vara med och diskutera boken så finns även Sommarbokcirkeln om Stål på Bokcirklar.se.

Till att börja med så upplever jag boken mer lättläst än vad jag trott och det är svårt att inte läsa hela boken i ett svep. 

Som många kanske redan vet utspelar sig boken i Italien i Piombino där Stålverket blickar allsmäktigt över staden. Stålverket står där orubbligt, mörkt och farligt och håller ett hårt grepp om arbetarna och invånarna.. Arbetsförhållandena är dåliga, rent utav farliga. Delar av stålverket är förfallet och muterade katter som aldrig ser dagsljus lever där som skumma varelser. 

Dessa katter har vi diskuterat i sommarbokcirkeln på Bokcirklar.se Är de en bild av människorna i Piombino? Det sägs ju att katter har nio liv. För mig symboliserar de människornas strävande och överlevnadsinstinkter. Trots social misär anpassar de flesta sig efter förhållandena. Som författaren skriver så finns det en stolthet och att ingen som bor i betongförorten ser ner på den, för det vore som att spotta på sig själv. 

Nu är det inte stålverket som är bokens huvudperson (?) utan Anna och Francesca som befinner sig på gränsen till vuxenlivet. Hormonerna bubblar och de har spring i hela kroppen. Kroppen som utvecklas och testas i nya sammanhang. De är på stranden och drar medvetet till sig blickar. Dessa är många i boken, konstaterade vi i bokcirkeln. Bland annat Francescas far har ju koll på henne i kikaren. Även fastän det patriarkala synsättet styr, där männen i familjen håller koll på kvinnorna för att skydda hedern, så är  tjejerna till en viss del opåverkade av detta. Känslorna i kroppen måste ut och de struntar i vad deras fäder tycker. Det sexuella har en central plats i berättelsen och kontrasterna till stålverket är stora och många. 

Tjejerna vänskap är stark och självklar. De har växt upp med varandra och hör ihop, även fastän de är ganska olika som personer. Anna är mer utåtriktad och tar för sig, har planer för framtiden, medan Francesca är mer inåtvänd, mycket på grund av den misshandlande pappan. Det är Anna som har övertaget och Francesca som är beroende av henne. 

Som jag sa i bokcirkeln så är jag nyfiken på hur det ska gå för vännerna i nästa del av boken. Kommer de att förbli vänner? Och kommer de någonsin i väg till Elba? 

Bokcirklat om Stål i radion

I dag har jag debuterat som bokcirklare i radio. Jag överlevde och det var en rolig erfarenhet. 

Jag åkte tåg till Gävle där jag träffade Hermia/Sara och vi tog en fika innan vi gick till Radio Gävleborgs lokal. Vi var tre stycken som talade om boken Stål av Silvia Avallone. Till den här träffen hade vi läst den första delen av tre. Bokcirkeln återkommer alltså två måndagar till. 

Första träffen med bokcirkeln finns att lyssna på Sveriges Radio Gävleborgs hemsida. 

På Bokcirklar.se har jag startat en sommarbokcirkel om samma bok. Häng gärna på! 

Mina intryck av den första delen av Stål kommer senare här på bloggen och kanske någon annanstans...

Ulrika Knutson och jag i samma program!

I fredags höll jag föredrag om Feelgoodbibliotekarien och digitalt läsfrämjande för bibliotekspersonal i Dalarna, på deras länsmöte. Jag och Ulrika Knutson i samma program. Stort att ta in! 

Jag tror att det gick bra. I alla fall så var jag inte speciellt nervös och följde mina mina fusklappar på ett ungefär. Jag talade om hur jag byggt upp Feelgoodbibliotekarien som varumärke och vilka inspirationskällor jag har haft; Seriebibliotekarien, Arga Bibliotekstanten, Bosse Bildoktorn, Underbara Clara, Jenny Lindh och Nina Frid. 

Ulrika Knutson talade om Bergslagsförfattare.

Lite kul att man kunde låna barnvagnar på Rättviks bibliotek. Kan man det på fler ställen? 

Litteraturwordle under minglet

Jag fick det här fina pocketomslaget som tack. Med en bok i. 

Är man i Dalarna så får man dalahästar att smaska på under föredraget. 

Jag kommer att åka tillbaka till Rättviks Kultur- och bibliotekshus med mina barn och titta på utställningen om hur hur Siljan blev till. 

Utanför föreläsningssalen fanns det två vävstolar där alla som ville fick sätta sig ner och väva en stund. Väldigt frestande! 

Tack för att ni bjöd in mig! 

Var jättekul att träffa några twitter/facebook-kontakter IRL,

 även om jag inte förstod det förrän i efterhand :-) 

Efterfrågan på samtalsorienterade bibliotekarier som Feelgoodbibliotekarien - Halmstadkonferensen 2013 i Bergen

Har gått och känt mig överväldigad och stolt som en tupp hela eftermiddagen.

Efter ett litet twitter-pip mitt under passet i informationsdisken, fick jag veta att jag/Feelgoodbibliotekarien hade omnämnts som ett bra exempel på en samtalsorienterad bibliotekarie i ett föredrag om Bokcirklar.se och digital litteraturförmedling under Halmstadkonferensen i Bergen.

Det är jättekul att få ett kvitto på att jag  gör något bra och att det ligger helt rätt i tiden.

Bokprat är min specialitet - reportage om bokcirklar

I veckan skrev lokaltidningen Ljusnan en reportageserie om bokcirklar. Jag fick besök på biblioteket av Ebba, som praktiserar som reporter på tidningen, och vi pratade om böcker så att nackhåret reste sig på oss båda :-) Ebba skrev ner det jag sa, fast hon fick ner det bättre i text. Jag har knappt kunnat läsa reportaget själv förrän nu på grund av den stora närbilden av min nuna... :-) Eftersom tidningen envisas med att inte lägga ut reportagen som länk, så får det bli så här i stället. Håll till godo kära läsare! 

Ta rubriken med en nypa salt...

Klicka på bilden så blir den större!

Så var det att åka med på surftåget

I kväll har jag varit med på Sverigepremiären av en direktsänd bokcirkel på nätet - Surftåg om boken Vi kom över havet. Jag skrev om det i ett tidigare inlägg.

Nu tänkte jag berätta om hur det var. Det var jättekul och intressant! Fast inte som jag hade förväntat mig. Jag trodde att det skulle vara direktsänt med tv-bild på de i studion. Nu var det bara olika skärmdumpar med ett foto på cirkelledarna och frågorna kring boken. Det är inte alls meningen att ge negativ kritik till Fritz Ståhl förlag, som låg bakom surftåget, utan mer som kreativ kritik och förslag på förbättringar till nästa gång. För jag åker väldigt gärna med igen. Det här sättet att träffas och resa på passar utmärkt för en fåtöljresenär som jag.

Direktsändningen var 30 minuter, men jag tror nästan att det hade fungerat att köra en hel timme. Tiden gick väldigt snabbt, dels för att det var roligt och dels för att man hade så mycket att ta in. Min simultankapacitet klarade inte av att lyssna, samtidigt som jag läste chatten och försökte skriva ner egna reflektioner. Ibland dök det upp meddelanden om att jag inte befann mig på samma sida som värden längre. :-) Då fick man klicka på en länk som tog en med tillbaka till rätt ställe. Mitt förslag är att köra en längre bokcirkel och lägga in små pauser så man hinner läsa på chatten och skriva ner egna tankar. Kanske att de i studion pratar en längre stund och sedan låta de i chatten kommentera och sen tillbaka till studion igen?

Bokcirkeln slutade väldigt tvärt och där satt jag snopet kvar och ville fortsätta prata om boken. "Var tog efterfesten vägen?!" :-) var känslan. Ett idé är ju att man leder deltagarna vidare och låter dem som vill fortsätta att diskutera på något annat ställe. Efter en stund kom jag på att jag kunde kolla in på evenemanget på Facebook och mycket riktigt där hittade jag fler som stod kvar på slutstationen.

Annars var det mycket intressant att få se autentiska foton och höra intervjuer med kvinnor som upplevt det som beskrevs i boken. Jag hoppas att Fritz Ståhl lägger ut länkar så att man hittar tillbaka till framför allt intervjun, som jag gärna skulle vilja lyssna klart på.

En småsak, nu när jag ändå håller på. Det hade varit kul att se namnen på medpassagerarna istället för bara siffror, men det kanske inte går att fixa eller så kanske inte alla vill synas med namn?

Tack för en mycket trevlig resa!