Alla har vi en relation till bibliotekarien

Kod 400 är ett härligt hopkok av alla biblioteksstereotyper man kan komma på. Sophie Divry har samlat och uttryckt dem på ett roligt sätt dessutom. Jag har intresserat mig lite extra för bibliotekariens image och skrev under min utbildning en uppsats: "Snipig tant eller lärdomsgigant?: en genusteoretiskt studie av kvinnliga och manliga bibliotekarier i skönlitteraturens värld". När jag läste Kod400 vek jag hundöron på nästan varannan sida för att det var så många saker jag ville blogga om. Hoppas att du inte tycker att inlägget är avskräckande långt.

Min första reaktion när jag började läsa boken var: "Åh nej! Inte en gnällig bibliotekarie!" Sedan lade jag märke till hur författarens flörtar med biblioteksvärlden,  med glimten i ögat. Ingen kan tvivla på att författaren känner kärlek till böcker och bibliotek och det är därför hela boken funkar så bra som den gör. Jag känner också igen mig i allt författaren tar upp om bibliotek, både som besökare och som bibliotekarie. Jag tror att ALLA har någon sorts relation till bibliotek och det drar Divry nytta av. Boken skulle kunna diskuteras sida för sida på biblioteksutbildningarna, men också vid vilket fikabord som helst. Jag kan inte låta bli att visa upp några citat ur boken som jag fastnade för.

Alla känner väl till:

Den pedantiska bibliotekarien. Bibliotekarien som portvakt till kunskapens skattkammare.
"Att kunna orientera sig på bibliotek är att bemästra kulturen, det vill säga världen i dess helhet. Det är knappast någon överdrift. Jag är i all fall övertygad om att Dewey led av storhetsvarnsinne. En pedant av guds nåde".
Jag tänker dagligen att bibliotekssystemet måste ses som helt obegripligt för de flesta besökare. Nästan som en hemlighet som bibliotekarierna vill behålla för sig själva.

Ingen-ändrar-ostraffat-i-systemet-som-är-fullkomligt-begripligt-för-ingen-utom-bibliotekarien.
Divry skriver: "Men det olidligaste av allt, det mest flaganta misstaget, var att flytta språk från klass 400 till 800. Och vad kom istället? Vad plancerades där? Ingenting...Jag blir alldeles vimmelkantig när jag tänker på att en klass står vakant

Bibliotekarien som tycker sig äga stället och som helst önskar att ytterdörrarna aldrig låstes upp för besökarna. Divry skriver: "egentligen kommer besökare enbart till biblioteket för att störa och ställa till oreda.

Bibliotekarien som kvalitetssnobb och martyr
"Utbudet av nyutkomna är högst varierande, men de är som regel inget lämpligt sällskap. Och att umgås dagligen med undermåliga böcker blir man inte särskilt smart av." "Av höstens nyutkomna verk måste man välja ut den handfullböcker som visar sig värdiga att ingå i vårt bestånd. Det är ett mastodontarbete. Rena råslitet."

Bibliotekarien som frälsare och bevarare av bokälskarsläktet
"Det absolut mest spännande och stimulerande i mitt yrke är ju just att bedöma vad för slags människa man har framför sig....att plocka fram just den bok han eller hon söker i hyllorna och sammanföra dem. De båda tillsammans, boken och läsaren, vid rätt tillfälle i livet, då kan det slå gnistor, tända till, flamma upp, det bli livsavgörande".

Bibliotekarien som själavårdare och den ömma modern
" ...att stiga in på ett bibliotek innebär helt enkelt att återvända till moderlivet...Ja, biblioteket ger oss liksom mamma en förtrollad puss så att allt går över. Olyckligt kär? Folkskygg? Utvecklingspessimist? ...Tro mig det finns inte en enda av dessa åkommor som inte kan lindras med hjälp av ett biblioteksbesök. Apropå det så skickas folk som lider av torgskräck hit till oss av terapeuterna, eftersom de vet att patienterna här får konfronteras med en skara fridsamma och förnöjsamma människor".

Bibliotekarien som finkulturens försvarare 
"Jag har allt sett dem, de där bibliotekspoliserna, hur de pratar med besökarna. De tråkar ut dem med sitt tjat om 'hur viktigt det är att läsa!'. De avgör vad som är 'välskrivet', och inte, likt en hop våldnader ur det förflutna till finkulturens försvar."

Bibliotekarien som en kuf och nörd som hellre umgås med böcker än människor....

...och...?