"Vi störtar. Älskar dig. Gör vad du vill. Pappa"
Så lyder det sms som 18-åriga Julie får av sin far strax innan hela hennes familj omkommer i en flygkrasch. I sin sorg, och efter ett misslyckat självmordsförsök, beger hon sig ut och flyger kors och tvärs över världen, för att förhoppningsvis gå samma öde till mötes som sin familj. Hon reser bland annat till Rumänien, där fågelinfluensan härjar och gör allt för att bli smittad.
Det är lätt att man ler eller till och med skrattar ibland, även om själva historien faktiskt är tragisk. Men Loe har rätt tonläge när han skriver. Det blir inte sentimentalt och inte heller bara roligt. Han har en absurd humor. Boken är tänkvärd, komisk och klart läsvärd. Snabbt går det att läsa den också.
Den innehåller också många tänkvärdheter, bland annat :
"Kontakten med verkligheten är som allra svagast på nätterna". Stämmer på pricken, enligt mig. Är det därför det är så härligt att vara uppe på natten?
På sidan 81-83 skriver han om en rad tips om hur man kan överleva fall från höga höjder.
"Tips nummer fyra är helt enkelt att böja på knäna..... Tips nummer fem är att slappna av (!) Även om det är svårt att slappna av när man närmar sig marken måste man tvinga sig att göra det. Studier visar att de som slappnar av när de kraschlandar överlever oftare och med mindre allvarliga skador än de som träffar marken i panik och med stela kroppar...... Dessutom kan detta att koncentrera sig på att slappna av ta bort den obehangliga tanken på döden, säger tipsarna".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar