Martina Haags senaste

...läste jag ut på någon timme även fast jag hade en sjuk 3-åring som hängde i min närhet hela tiden. Den var lättläst, med stor igenkänningsfaktor och bitvis väldigt rolig, speciellt den scenen som framsidan beskriver. Till viss del påminner den om Bitterfittan, Ur vulkanens mun och flera andra nutida romaner med bekymmer kring familjepusslet. Boken var dock inte lika rolig som hennes tidigare enligt min smak.