Godnatt, finaste

Nja, den här boken hade jag kunnat vara utan. Jag bara blädderläste den lite. Jag har gillat Koomsons tidigare böcker, men den här kändes bara som en lång sträcka till ett slut som jag redan kände till. Själva ämnet lät intressant - en surrogatmamma som får ta hand om det barn som var menat att få en annan mor och far. Så. Nu har jag i alla falla skrivit något om den.

En hondjävuls liv och lustar och en Fay Weldonbiografi

Vad kul att få en Fay Weldonbiografi och hennes En hondjävuls liv och lustar i brevlådan. Jag blir jättesugen på att läsa dem. Jag har bara sett filmen och det är blir första boken av Fay Weldon som jag läser. Massolit förlag verkar ha fler bra titlar på gång. Bla Fallet med de försvunna böckerna

Silent voices

Lycka är : att träffa på en ny bok av Ann Cleeves! Hon har tidigare skrivit fyra deckare som utspelar sig på Shetlandsöarna.

Jag har läst Silent voices fastän det tar emot för mig att läsa på engelska bara för att jag gillar Cleeves deckare så mycket. De är mysiga som Morden i Midsommer på något vis. Lite som en feelgood-deckare.

Kriminalinspektören i den här boken heter Vera Stanhope och är en äldre kvinna med några kilo för mycket. Hon lever ett ganska ensamt liv, utan familj, i sin fars gamla hus. Hon får mig att tänka på Elizabeth Georges Barbara Havers. Jag kan inte låta bli att tycka att det är lite tilltalande med sådana personligheter.

Än har jag inte läst klart boken...jag har sparat slutet tills ikväll.

Den första boken i den här serien med Vera Stanhope som huvudperson kommer på svenska nu i vår. Den heter Dolda djup. Jag längtar efter den och ser med glädje fram emot den kommande tv-serien som bygger på de här deckarna!

En gåtfull vänskap

Själva boken En gåtfull vänskap av Yoko Ogawa är som en liten presentask i sig. Jag önskar att jag hade köpt den istället för att låna den. Hade varit fin att ha i bokhyllan. Innehållet i sig är för bra för att beskriva i ord...men jag försöker.

I korthet så handlar boken om en man som bara minns det som hänt de senaste 80 minutrarna. Han har tidigare arbetat som matematikprofessor. För att påminna sig om att hans minne är kort bär han en rock där han sätter fast små minneslappar till sig själv. När en ny hushållerska och hennes son kommer in i hans liv får de sin egen lapp och en självklar och fin vänskap växer fram mellan dessa tre personer.

Jag är inte särskilt intresserad av matematik, men jag gillade professorns sätt att se matematik som poesi. Inte för att jag kommer att sätta mig ner och räkna mer efter att ha läst den här boken...men jag känner mig mer vänligt sinnad till matematikens värld.

Jag vet inte om det är för att boken utspelar sig i Japn som jag ser en viss koppling till Murkami. Kan så vara. Både han och Yoko Ogawa skriver på ett lätt språk och bara rakt på och inte tillkrånglat på något vis. Samtidigt så rymmer sidorna så mycket mellan raderna. Jag vet inte om det går att kalla boken för en feelgoodroman. Jo, jag tror det ändå. Vänskapen beskrivs som så varm och livsbejakande mitt i vardagens mödor. Jag läser gärna mer av Ogawa och gärna fler böcker från Japan.