måndagen den 24:e januari 2011

Ät mig


Ät mig av Agnés Desarthe får mig att vilja öppna en restaurang. En liten fransk restaurang med stamgäster och några härliga maträtter. Myriam, bokens huvudperson är i 40årsåldern, öppnar en sådan "i ett försök att ge sig själv en ny chans och lägga bakom sig den skamliga hemlighet som ödelade hennes tidigare liv" (står det på bokens baksida).

Hon både bor och arbetar i restaurangen, som är så liten att hon får ta in köttkvarnen på toan, för att inte störa gästerna. Hon drömmer mardrömmar strax före invigning om att Beatles kommer och beställer fiskpinnar som inte står på menyn. :-)

Boken är skriven med svart humor och beskriver både varm vänskap och grym kärlek. Boken igenom är det något svart som överskuggar Myriams liv och sakta avslöjas vad som har hänt i hennes liv.
Jag gillar stämningen i boken och på restaurangen. Ibland drömmer Myriam sig bort och det kan bitvis bli svårt att hänga med, men samtidigt är det väldigt charmigt.

På bokens baksida står "Desarthe kan konsten att vara både glad och allvarlig, lätt och djup och komponera en härlig mix av tragikomiska figurer". Jag kan inte beskriva den bättre själv.

torsdagen den 20:e januari 2011

Senor Peregrino

Senor Peregrino av Cecilia Samartin är riktigt bra. Den har fått pris för bästa roman när The International latino awards delades ut i New York förra året. På bokens baksida står det att den låg före båda Dan Browns och Stieg Larssons böcker på Norges topplista. Det stod också att den påminde om Tusen strålande solar. Det var väl att ta i tycker jag. Nog beskrev den en utsatt människas situation och ett samhällsproblem, men nej, den var inte lika gripande.
Boken handlar om en flicka som blir till genom en våldtäkt i Mexiko. Hon föds med ett stort rött födelsemärke som går från nacken ner till knävecken och blir så klart utstött av folket i den lilla Mexikanska by där hon bor. När modern dör bestämmer hon sig för att ta sig till USA för att finna en läkare som kan ta bort födelsemärket. Hon lyckas ta sig över gränsen och får bo hos sin moster. Med falska papper får hon arbete på ett mentalsjukhus där hon har en enda patient. Han kallar sig för Senor Peregrino och vägrar gå ut ur sitt rum. Han stjäl hennes viktiga dokument och för att hon ska få tillbaka dem måste hon lova att lyssna på hans berättelse. Hon blir som besatt av hans berättelse om när han var ung och gjorde en pilgrimsvandring till Santiago de Compostela. Alla som har gjort den vandringen känner säkerligen igen sig i boken.
Mest av allt tyckte jag om de kapitel som handlade om Jamilet och hennes flykt till USA och henns liv hemma hos mostern. Författaren har skrivit en ny bok som heter Drömhjärta som snart kommer ut på svenska. Jag ska ska läsa den!

söndagen den 2:e januari 2011

5-i-topp 2010

Ser att jag har läst ungefär lika många böcker 2010 som året innan. (Eller kanske rättare sagt antal blogginlägg. ) Trodde nog att jag hade plöjt igenom fler titlar, men 32 st är inte illa pinkat med två småttingar i huset.

Här är de böcker som jag fastnat mest för under 2010 :

1. Norwegian wood
2. Niceville
3. Presidentens hustru
4. Mr Alis äktenskapsbyrå
5. Sen kan jag inte välja så tre st "lad-lit" får dela på 5:e platsen
Konsten att tala med en änkling
En dag
Juliet, naked

På hedersplats måste jag också sätta hit: Igelkottens elegans och Flickan som dök ner till jordens mitt

Nu när 2011 just börjat så har jag så himlans många böcker på gång som jag vill läsa. När det blir så får jag svårt att välja. Värsta i-landsproblemet, jag vet!! Men ändå! Feel-good-året ser ut att få en bra början!