Tips på reselitteratur?

Eftersom jag snart ska ut och resa letar jag febrilt efter passande reselitteratur. Det ska vara pocket, gärna nytt, lättläst och inte innehålla något hemskt. Alltså inga deckare. Den får inte vara för tjock och helst inte historisk heller. Det ska gå att läsa bara en sida då och då och ändå behålla den röda tråden. Inte så sliskigt eller utvattnat att man ledsnar. Den här verkar lovande. Det tycker flera. När man ska på resa tycker jag det är speciellt viktigt att man väljer rätt bok! Hade den här, som jag håller på med nu, funnits som pocket, hade den varit helt rätt!

De dödas fjärilar

De dödas fjärilar heter boken och inte Pappersfjärilar som det står på bilden här intill. Egentligen har det inte så stor betydelse, men i boken har dessa fjärilar en stor symbolisk betydelse. För den som varit till Peking och gått omkring i de gamla hutongerna kring Trumtornet är den här boken som en resa tillbaka till just de kvarteren. Själva mordinslaget är kanske inte det bästa eller särskilt spännande, men beskrivningarna av miljön och vardagen gör att det nästan luktar Kina om sidorna. Jag vill dit igen och har ju faktiskt sån tur att jag snart får resa dit. Jag gillade de historiska tillbakablickarna också kring Massakerna på Himmelska fridens torg. Det var intressant att läsa om ur olika synvinklar. Jag har svårt att tänka mig att är 20 år sen det hände. Kommer jag läsa nästa bok av Wei Liang? Ja, med stor sannolikhet. Nu ska jag äntligen glutta på vad Lyran tyckte om boken.

Glad världsbokdag till alla bokälskare! Säger man så eller?? Jag har lyssnat på Elsie Johansson ikväll och blev så imponerad. Vilken berättare hon är!!

Stråk av rött, av Elizabeth George

700 sidor senare...och jag känner mig oväntat positiv till boken. Innan jag började på den hade jag läst att den var onödigt lång och att författaren borde ha kortat ner den, men berättelsen krävde sina 700 sidor och jag skulle inte velat ha varit utan en endaste sida. Härligast hade varit om jag hade fått läsa lite längre stunder utan att bli störd...men det är en annan historia.

Lynley, som är helt utslagen av sorgen efter att hustrun mördats, driver omkring bland Cornwalls klippor och finner liket efter efter en ung bergsklättrare. Han blir både vittne och polis i fallet. Men Lynley och Havers är egentligen bara bifigurer i boken. Det är främst offrets familj och andra familjer i samhället som är huvudpersoner och vars historier är den egentliga handlingen.

Bea Hannaford är den som sköter utredningen och tanken dyker upp att George kanske tänker lämna Lynley och Havers och byta huvudperson till Bea? Inte helt fel skulle jag tycka. Hon är en trevlig bekanskap som går ganska väl ihop med både Lynley och Havers.

Även Beas familjesituation berörs i boken. Familjeband är den röda tråden i boken skulle jag vilja säga. Det och gamla olösta fall i det förflutna och välplanerad hämnd. George är helt suverän på att skildra relationer och i det här fallet främst familjerelationer i alla dess former. Hon är också bra på att förvilla, i alla fall mig. Till en början är det en hel drös med personer som skulle kunna vara mördaren. Slutet är samtidigt en aha-upplevelse, ett anti-klimax och helt självklart. Precis som en bra deckare ska sluta alltså.

Jaha...när kommer nästa George och hur tjock kommer den att vara?

Medans jag tampas med Elizabeth Georges senaste rasar det in nya böcker jag bara måste läsa! Frångick mitt nya inköpsförbud redan efter en vecka bara för att få köpa De dödas fjärilar. Den bara måste jag läsa innan vi snart ska åka till Peking. Och i går meddelade Adlibris att Främmande jord fanns att köpa. Jhumpa Lahiris böcker hör till mina absoluta favoriter.