Halvolästa böcker

Dessa deckare riskerar att bli olästa. Nyss var jag så sugen på deckare att jag köpte dessa två för att jag inte orkade vänta på biblioteksböckerna. Nu när jag har dem är jag inte alls sugen. De är bra båda två, men just nu vill jag ha något annat. Då dök "Främling på tåg", av Jenny Diski upp igår på mitt skrivbord. Den vill jag läsa, men den är också en sån där långkörare. Just nu vill jag ha något riktigt bra som biter sig fast. Kanske är det min förkylning som gör att jag inte orkar läsa. Som tur var har jag "Alltid redo att dö för mitt barn", av Joanna Rubin Dranger hemma. Den är lagom att läsa när man är lite hängig. Med många roliga bilder som lockar till färgläggning. Men tyvärr är det en biblioteksbok. Skulle inte se bra ut om jag målade i den.....

Verkar lovande!

Jag gillar boktips-sidorna i Vi-tidningen och hoppas att den nya tidskriften Vi läser kommer att bli lika bra.

Jessika Gedin-blogg

Ska man behöva köpa Elle för att få läsa en ynka sida om vad Jessika Gedin skriver eller har hon någon blogg? Den skulle jag vilja läsa i så fall.
Hos frissan idag läste jag Elle och där skrev Jessika Gedin så intressant om "Vadmalsromaner". Ett nytt uttryck för mig i alla fall. Ett bra sådant. Med det menar hon romaner som "utspelar sig för minst hundra år sen. Den handlar om hårt arbetande kvinnor (alltid kvinnor), och man får ingående beskrivningar av skurhinkar och vägglöss, förklädesveck och hucklen, nariga händer och väderlek - och alla känslor som dyker upp är antingen undertryckta eller skamliga". Bla räknar hon Myrrha som en sådan roman. Hon nämner också andra genrer som Bomullsroman, Linroman och Helylleroman. Jag tror att jag hyser förkärlek för alla dessa genrer och Myrrha står på väntelistan.

Mrs Zjivago och hennes hemliga liv

En riktigt trevlig lättsam bok om man bortser från de lite väl löljliga beskrivningarna av den ryskättade älskaren och kärleksmötena. Det som jag framför allt fastnade för i den här boken var personbeskrivningarna, familjelivet och det judiska inslaget. Bifigurerna var nästan mer inlevelsefullt beskrivna än huvudpersonerna, som tex huvudpersonens bror och den gamla förvirrade damen han hjälpte. Eller maken som för att förhindra alzheimers varje kväll gömde tekokaren för att få lite hjärngympa på morgonen.

Läste på en annan blogg som eftersökte beskrivningar av lyckligt samliv. Trots att kvinnan i den här boken är uttråkad av sitt äktenskap och tar sig en älskare, så tycker jag att hennes äktenskap innehåller mycket av det som jag räknar in som lyckade delar i ett sådant. Undrar du vad så får du läsa själv.

Den här boken kan jag rekommendera till alla som läst Marian Keyes och som vill ha något mer. Även till den som vill ha äktenskapliga råd. Bland annat finns där ett bra recept på ett lyckat äktenskap, vilket jag förövrigt läste upp på en väns bröllop nyligen.

Vill du gifta dig med mig?

Vill du gifta dig med mig, av Christine Falkenland och Mimmi Tollerup-Grokiv är en utmärkt bok att läsa för alla som ska på bröllop och för alla som vill få känna lite kärlekspirr. Hur gullig som helst!

Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn?

Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? av Björn Sortland påminner mycket om Innan jag dör. Handligen är den samma: man får följa en ung människas sista tid i livet där slutligen cancern vinner. I den här får man pojkvännens perspektiv. Den är sparsmakad och välskriven och väldigt svår att lägga i från sig. Jag läste den mellan middagen och kvällens sista kopp te.

Lyckan säljs separat

Lyckan säljs separat av Winston är en sån där mellanbok. Varken jättebra eller dålig. Snabbt gick den att läsa och det var svårt att lägga den i från sig. På ett sätt är den annorlunda eftersom den börjar i slutet av ett äktenskap. Det handlar om ett par som förtvivlat försöker få barn och där äktenskapet smulas sönder av allt vad fertilitetsbehandlingar och hopp och förtvivlan medför. Mannens otrohet gör så klart sitt till.

Doppler

Doppler av Erland Loe har länge legat i min läshög. Den slank med på semestern och jag läste ut den på en dag. Loe skriver roligt och man får många funderingar på köpet. Doppler handlar om en medelålders man som en dag kör omkull med sin cykel och därefter bestämmer sig för att flytta ut i skogen. Han har tröttnat på att vara duktig. I skogen dödar han en älg för att få mat och blir sen kompis med älgens unge. Det låter knäppt och det ÄR det i Loes böcker, fast på ett bra sätt.

Oväntad kändisspotting

Som Hermia skrev så satt jag helt plötsligt i bilen på en parkering utanför en kyrka på Gotland med Bengt Ohlsson och Helena von Zweigbergk rakt framför ögonen. Innan svägerskan klev ur bilen sa hon: "Vad lik Bengt Olsson han är". "Det ÄR ju han", sa jag. Medan svägerskan och maken gick in i kyrkan och letade efter en väggskrift (Visade sig vara fel kyrka, men det är en annan historia.... Det var jag som läst turistboken lite fel) satt jag där med en sovande dotter och tittade och försökte tjuvlyssna på deras småprat. Det gick inte att höra något tyvärr, men de såg ut att ha kul. För att svara på Hermias frågor så: 1. De planterade en häck 2. Såg varken några gröna fingrar eller trädgårdstomtar!

Men vad gör man i en sån situation? Första känslan var att : ska jag springa ut och berätta hur bra jag tycker hennes senaste bok är?

Jag lyckades bara läsa två böcker under veckan på Gotland. Doppler av Loe och Lyckan säljs separat av Winston. Återkommer med tyckande senare. Nu gäller det att packa upp.